Enligt SCBs befolkningsprognos kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara 65 år eller äldre år 2050. Hittills har man mest sammankopplat det växande antalet äldre med problem och krav på resurser för vård och omsorg. Allt fler har dock nu kommit till insikt om att många av dessa problem delvis kan undvikas, delvis skjutas på framtiden, genom att anpassa boendet till de krav som våra allt piggare seniorer ställer på ålderdomen.

Ett plus-/trygghetsboende handlar inte bara om att bygga lägenheter som är trygga, lättskötta och funktionella, utan också om att skapa oaser för gemensamt umgänge och aktiviteter. Gemenskap med andra är nämligen något som vi vet har en utomordentligt stor betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa, oavsett ålder.

Basen i våra plus-eller trygghetsboenden är ett arkitektritat hus med genomtänkta ytor och funktioner för umgänge och gemenskap. I det gemensamma ”vardagsrummet” ska man kunna slå sig ner och ta en bit mat, eller en kopp kaffe tillsammans med grannarna - utan att det känns konstlat eller påtvingat. ​
Bild
Egentligen vill väl alla bo så här - inte bara många äldre utan även andra människor som delar ett intresse eller av andra skäl vill bo ihop.
Ett annat grundläggande krav är att de enskilda lägenheterna redan från början är utformade för att man ska kunna bo kvar i hemmet så länge som möjligt - även när ålder och krämpor gör att man vill växla över till ett lugnare liv och behovet av omsorg ökar. Extra breda dörrar, extra plats i hallen och i köket, avsaknad av trösklar, låg fönsterbröstning, fler och förhöjda eluttag så man slipper böja sig för att sätta i eller ta ut en kontakt, är små men viktiga detaljer i detta sammanhang. 
​
Välfärdsteknik i form av enkla och funktionella "smarta-hem-lösningar", är andra detaljer som bidrar till att göra livet tryggare och mer bekvämt för de boende. Teknikplattformen möjliggör uppkoppling av t .ex. funktioner för smart belysning och komfortstyrning, intelligenta övervakningssystem, anhörigportaler och mycket annat. Tjänsterna och tekniken  utvecklas löpande. Vad som är standard och vad som är tillval avgörs från projekt till projekt.

Detsamma gäller den tilläggsservice som kopplas till boendet. Det kan handla om allt från avtal med olika vårdgivare, till upphandling av it-support, medlemskap i en bil- eller elcykelpool, gemensamma aktiviteter som matlagning, vinprovning, resor, aktie- och investerarklubb, föreläsningar etc. Tjänsterna kan bland annat göras tillgängliga via en stor skärm i sällskapsrummet som via ett enkelt gränssnitt administreras av innehållsleverantörerna själva. Här finns också ytor för information från kommunen, hemtjänsten och hyresgästerna själva. 

En annat viktig aspekt av boendet gäller kostnaderna. Modern byggteknik med prefablösningar, relativt små men välplanerade lägenheter, kostnadstäckning för gemensamma ytor genom uthyrning till kommunen, är några faktorer som bidrar till att både insats och månadskostnader hamnar på en i jämförelse med annan nyproduktion överraskande låg nivå.  Något som är särskilt viktigt på lite mindre orter där priserna ofta är pressade.

Solceller på taket gör fastigheten självförsörjande på  el för ytterbelysning medan överskottet kan säljas vidare och bidra till att sänka boendekostnaderna.

Biståndsbedömda trygghetsboenden - ny lag den 2 april 2019

För att möta utmaningarna behövs inte bara fler bostäder för äldre, utan även fler alternativa boendeformer. Detta är något som regeringen tagit fasta på i den nya lagen om biståndsbedömda trygghetsboenden som trädde i karft den 2 april 2109. Citat ur lagrådsremissen: 

”Biståndsbedömda trygghetsboenden är en särskild boendeform för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service. Genom lagen förtydligas kommunernas möjligheter att inrätta särskilda boenden som är anpassade och utformade för äldre som inte behöver heldygnsvård, men som inte längre upplever det som tryggt att bo kvar i det egna hemmet. Ett ytterligare syfte med förslaget är att bryta den isolering som många av de äldre som bor kvar hemma lider av.”

Även om det kommer att ta tid innan kommunerna implementerat de här möjligheterna (lagen är inte tvingande) råder det ingen tvekan om att lagen kommer att driva på framväxten av exakt den typ av boenden som Kvartilen utvecklar.
 
​Bakgrund och motiv till den nya lagen
Kommunernas mediankostnad för särskilt boende var år 2015 var drygt 807 000 kr, medan kostnaden för hemtjänstbrukare drygt 266 000 kr. Kostnaden för biståndsbedömt trygghetsboende förväntas hamna någonstans däremellan.

Enligt Socialstyrelsen bodde drygt 82 000 personer permanent i särskilt boende år 2016. En tredjedel av de som är över 60 år bor ensamma.

Den enskilt största påverkan på kostnaderna för äldres vård och omsorg är om omsorgsbehovet kan förebyggas.

Depression är ett av de vanligaste psykiska hälsoproblemen hos äldre personer. Drygt 55% av de äldre upplever idag att de besväras av sin ensamhet. Gemenskap i boendet stimulerar till umgänge och ger social stimulans vilket bidrar till ökad trygghet och att man håller sig aktiv och frisk längre.

Förutom att biståndsbedömt trygghetsboende bedöms minska behovet av mer kostsamma former av särskilt boende, bedöms det även bidra till att hålla tillbaka behovet av hemtjänst och hemsjukvård ...genom att de äldre får bättre livsvillkor  i form av ökad trygghet och känsla av sammanhang… och förväntas leva ett mer aktivt och självständigt liv. 

KÄLLA: LAGRÅDREMISSEN